Arkiv: Mandatperioden 6 oktober 2006–4 oktober 2010

Legitimation och skärpta behörighetsregler

Regeringens utredare Jörgen Ullenhag har idag överlämnat Lärarutredningens betänkande Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) till utbildningsminister Jan Björklund. Utredningens förslag syftar till att höja lärarnas och förskollärarnas kompetens och därmed verksamhetens kvalitet. Samma regler ska gälla oavsett skolform och huvudmannaskap.

- Skottland har ett väl fungerande system för att säkerställa och utveckla lärarnas kompetens. Det system som jag föreslår med legitimation, ytterligare kvalifikationssteg och skärpta behörighetsregler stämmer i stora delar väl överens med det skotska systemet, säger Jörgen Ullenhag.

Lärarlegitimation

Enligt utredningens förslag ska det krävas legitimation med inriktning mot den aktuella undervisningen för att en lärare ska vara behörig att undervisa i skolan. Undantag får endast beviljas om det finns brist på behöriga lärare eller vid synnerliga skäl. Beslut om undantag ska fattas av skolans styrelse och får gälla högst ett år i taget.


Enligt utredningens förslag ska det också krävas legitimation för att en lärare självständigt ska få sätta betyg samt vara mentor för provårslärare. Vidare ska endast legitimerade lärare få anställas utan tidsbegränsning.


Förskollärarlegitimation

Enligt utredningens förslag ska det krävas förskollärarlegitimation för att få ansvara för det pedagogiska arbetet i en barngrupp i förskolan. Undantag från detta krav får beviljas av skolans styrelse men bara om det finns brist på behöriga förskollärare eller vid synnerliga skäl. Sådana undantagsbeslut får gälla högst ett år i taget. Endast förskollärare med legitimation ska kunna anställas utan tidsbegränsning. Legitimation krävs också för att vara mentor åt förskollärare som genomför sitt provår.


Krav för legitimation

Utredningen föreslår att Skolverket ska fatta beslut om legitimation för lärare och förskollärare. För legitimation ska krävas lärarexamen respektive förskollärarexamen samt godkänt provår. Lärare och förskollärare som redan idag har avlagt examen samt varit yrkesverksamma under minst två år under 2000-talet ska efter ansökan beviljas legitimation utan krav på provår.


Om en lärare eller förskollärare allvarligt missköter sitt arbete ska det vara möjligt att återkalla legitimationen. Enligt utredningens förslag ska sådana beslut fattas av en särskild nämnd - Lärarnas ansvarsnämnd - vid Skolverket.


Provår

Provåret syftar till att dels ge den nye läraren/förskolläraren en god yrkesintroduktion, dels bedöma om han eller hon är lämplig för yrket. Den som genomför sitt provår ska få stöd och hjälp av en mentor och båda två ska få särskild tid avsatt för yrkesintroduktionen. Enligt utredningens förslag ska staten ersätta huvudmännen med 10 procent av lönekostnaderna för läraren/förskolläraren och 5 procent för mentorn.


Ytterligare kvalifikationssteg

För att stimulera till fortsatt professionell utveckling föreslår utredningen att det införs ytterligare kvalifikationssteg för lärare och förskollärare. Efter fyra års väl vitsordad tjänstöring ska en lärare kunna utnämnas till särskilt kvalificerad lärare om han eller hon också har genomfört ett väl dokumenterat praktiskt pedagogiskt utvecklingsarbete eller avlagt en licentiatexamen eller motsvarande. En förskollärare ska på motsvarande sätt kunna utnämnas till särskilt kvalificerad förskollärare. Gymnasielärare som undervisar i ämnen med huvudsakligen teoretisk inriktning och som avlagt doktorsexamen ska kunna utnämnas till gymnasielektorer. Skolans huvudmän förutsätts ta till vara den kompetens som särskilt kvalificerade lärare/förskollärare och gymnasielektorer har.


Tydligare och skärpta behörighetsregler

Av en lärares legitimation ska det tydligt framgå i vilka skolformer, ämnen och årskurser han eller hon är behörig att undervisa. Skolverket fastställer behörigheten utifrån lärarens utbildning. Jämfört med i dag innebär utredningens förslag en ökad tydlighet när det gäller vilken utbildning som ska krävas för behörighet att bedriva viss undervisning. Dessutom ökar kraven på ämneskunskaper.


Utredningens förslag till nya behörighetsregler innebär bl.a. följande:

  • För att undervisa i årskurs 7-9 i grundskolan ska det krävas lärarexamen med 90 högskolepoäng i ett undervisningsämne och 60 högskolepoäng i övriga undervisningsämnen.
  • För att undervisa i ämnen med huvudsakligen teoretisk inriktning i gymnasieskolan ska det krävas lärarexamen med 120 högskolepoäng i ett undervisningsämne och 90 högskolepoäng i övriga undervisningsämnen.
  • För att undervisa i specialskolan, särskolan och gymnasiesärskolan ska det krävas relevant lärarexamen samt speciallärarexamen.

Dispens och kompetensutveckling för vissa grupper
Enligt utredningens förslag ska inte förskollärare i förskoleklass eller tillsvidareanställda lärare utan lärarexamen efter en övergångsperiod på åtta år längre vara behöriga att undervisa. Under denna övergångsperiod ska de som så önskar ges möjlighet att avlägga lärarexamen för att sedan kunna legitimeras.


Införande och kostnader

Systemet med lärarlegitimation och förskollärarlegitimation föreslås träda i kraft i två steg under 2010. Från den 1 januari 2010 ska yrkesverksamma lärare och förskollärare kunna erhålla legitimation. Från den 1 juli 2010 ska det krävas lärarlegitimation för att undervisa i skolan och förskollärarlegitimation för att ansvara för det pedagogiska arbetet i en barngrupp i förskolan. Utredningen uppskattar att statens årliga kostnader för reformen kommer att uppgå till 782 miljoner kronor per år under de första åtta åren. Därefter beräknas kostnaderna minska till 725 miljoner kronor per år eftersom kompetenssatsningen för förskollärare i förskoleklass och tillsvidareanställda lärare utan lärarexamen då ska vara genomförd.


Kontakt

Jörgen Ullenhag
Särskild utredare
070-328 99 33
Emma Bernerskog
Sekreterare
08-405 24 98
070-526 72 03