Gränslös kunskap - högskolan i globaliseringens tid

Internationalisering av högre utbildning

Globaliseringen medför utmaningar för alla länder. Framväxten av en globaliserad utbildningssektor är viktig och positiv. Hög kvalitet i högre utbildning och forskning är avgörande för Sveriges attraktionskraft som kunskapsnation. Konkurrens med framgångsrika lärosäten internationellt samt ökad internationell rörlighet av studenter, lärare och forskare stärker kvaliteten vid svenska universitet och högskolor. Globaliseringens utmaningar ska mötas genom att svenska universitet och högskolor ges bästa tänkbara möjligheter att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas till fria, starka och internationellt sett konkurrenskraftiga institutioner för utbildning och forskning.

Ökad studentrörlighet

Studenternas utlandserfarenheter bidrar till att höja kvaliteten i utbildningen och gör också studenterna mer förberedda för ett yrkes- och samhällsliv. Den globala rörligheten bland studenter runt om i världen har ökat kraftigt de senaste åren. Antalet svenska studenter som studerar utomlands har dock minskat. För att stimulera fler studenter att delta i utbyten med andra länder behövs ytterligare insatser för att öka studentrörligheten. Stöd till studentutbyte med länder med framväxande ekonomier utanför Europa har hittills varit relativt begränsat. Särskilda medel har därför fördelats för att etablera ett stipendieprogram som främjar utbyte med sådana länder. Regeringen gav, efter att riksdagen fattat beslut med anledning av propositionen, ett uppdrag till Internationella programkontoret för utbildningsområdet att fördela totalt 10 miljoner kronor till svenska universitet och högskolor för detta ändamål under åren 2010 och 2011.

Ökad lärarrörlighet

Lärarnas internationella rörlighet är av stor betydelse för internationaliseringen av den högre utbildningen. Genom att undervisa och forska i ett annat land får lärare värdefulla kontakter och kunskaper om andra länders lärandemiljöer och kulturer. Detta kan bidra till nya insikter och till internationaliseringen av utbildningen i hemlandet. Lärarnas betydelse som förebilder och inspirationskällor för studenterna är också mycket viktig. Lärarutbyte bidrar även till en kvalitetssäkring av studentutbytet och underlättar tillgodoräknande av utbytesstudier. Regeringen har därför fördelat ett särskilt stöd till universitet och högskolor som extra stimulans för ökad lärarrörlighet. Regeringen gav, efter att riskdagen fattat beslut med anledning av propositionen, ett uppdrag till Internationella programkontoret för utbildningsområdet att fördela totalt 20 miljoner kronor till svenska universitet och högskolor för detta ändamål under åren 2010 och 2011.

Gemensamma examina

När svenska lärosäten får möjlighet att närmare samarbeta med de bästa utbildningsmiljöerna såväl inom som utanför Europa skapas förutsättningar för starka utbildningsprogram med internationellt sett hög kvalitet och stor attraktionskraft. Genom de lagändringar som föreslogs i propositionen och som sedan beslutades av riksdagen, ges universitet och högskolor möjlighet att utfärda en gemensam examen tillsammans med ett eller flera svenska eller utländska lärosäten. Ett hinder för svenska studenter att studera utomlands har varit osäkerhet om i vilken mån utlandsstudierna kan tillgodoräknas i en svensk examen. Möjligheten till en gemensam examen är ett av flera sätt att möta det problemet.

Marknadsföring och information i utlandet om svensk högre utbildning

Sveriges attraktionskraft för de bästa studenterna, lärarna och forskarna är en förutsättning för tillväxt och sysselsättning. Därför behöver insatser göras för att stärka och utveckla marknadsföringen och informationen om svensk högre utbildning i utlandet, såväl inom som utanför Europa. För att bättre uppnå detta fick, efter att riksdagen fattat beslut med anledning av propositionen, Svenska institutet ett förstärkt uppdrag att främja svensk högre utbildning och forskning i andra länder. 4 miljoner kronor fördelades för detta för åren 2009 och 2010. Ett arbete pågår för närvarande för att samordna och utveckla den utlandsbaserade verksamheten för omvärldsbevakning och främjande inom utbildnings-, forsknings- och innovationsområdet i syfte att göra svenska insatser på området mer verkningsfulla.

Studie- och ansökningsavgifter

I propositionen Gränslös kunskap - högskolan i globaliseringens tid, angav regeringen att internationaliseringen av svensk högre utbildning bör gynnas av ett införande av avgifter för studier vid svenska universitet och högskolor för de studenter som kommer från länder utanför EU/EES och Schweiz. Denna fråga behandlades inte närmare i propositionen, men i februari 2010 presenterade regeringen propositionen Konkurrera med kvalitet - studieavgifter för utländska studenter (prop. 2009/10:65) som innehöll förslag om studie- och anmälningsavgifter för studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz. Riskdagen fattade beslut med anledning av propositionen i april 2010.

Kortare väg till arbetsmarknaden för personer med utländsk utbildning

Personer med kvalificerad utbildningsbakgrund är värdefulla och nödvändiga för det svenska arbets- och näringslivet. Ibland är dock vägen som leder till den svenska arbetsmarknaden lång för personer med utländsk utbildning och yrkeskompetens. Det händer att individer faller mellan stolarna t.ex. på grund av att olika myndigheters uppdrag kring bedömning av utländsk utbildning inte svarar mot de behov som finns. Med riksdagens beslut och de regeringsuppdrag som har getts med anledning av propositionen har åtgärder vidtagits för att korta vägen till arbete. Flera myndigheter, däribland Högskoleverket och Verket för Högskoleservice, har fått i uppdrag att tillsammans utveckla bedömningsverksamheten samt föreslå insatser som ytterligare kan stärka samordningen mellan myndigheterna. Den nystartade Myndigheten för yrkeshögskolan har dessutom fått i uppdrag att ansvara för att samordna och stödja en nationell struktur för validering. Myndigheten har inom ramen för detta uppdrag bl.a. initierat en styrgrupp för bedömning av utländsk utbildning tillsammans med Arbetsförmedlingen, Skolverket, Högskoleverket, och Verket för Högskoleservice.

I enlighet med förslagen som regeringen lade fram i propositionen har även kompletterande utbildningar för läkare och sjuksköterskor startats. Motsvarande utbildning för tandläkare beräknas starta under hösten 2010. Ytterligare kompletterande utbildningar planeras därefter att starta för ytterligare yrkesgrupper.

Bakgrunden till propositionen

I departementspromemorian Högre utbildning i utveckling - Bolognaprocessen i svensk belysning (Ds 2004:2) föreslogs att frågan om vilka hinder som finns för svenska universitet och högskolor att utfärda gemensamma examina med andra lärosäten såväl inom som utom landet borde utredas. Detta resulterade i att regeringen den 1 april 2008 gav ett uppdrag till en utredare att utarbeta ett förslag för att göra detta möjligt. Utredaren redovisade sina förslag i augusti 2008 i departementspromemorian Gemensamma examina (Ds 2008:80).

Regeringen gav Valideringsdelegationen i uppdrag att under 2006 och 2007, i samråd med Högskoleverket och Verket för högskoleservice, se över effektiviteten och kvaliteten i nuvarande ansvarsfördelning vad gäller validering av utländska högskoleutbildningar. I Valideringsdelegationens slutrapport Mot en nationell struktur (U2008/205/SV) som överlämnades till Regeringskansliet i januari 2008 lämnade delegationen förslag om bl.a. ansvarsfördelningen i fråga om bedömning av utländsk utbildning.

I april 2007 uppdrog Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) åt en utredare att utarbeta en rättssäker och effektiv ordning för erkännande av hälso- och sjukvårdsutbildningar från länder utanför EU/EES inklusive Schweiz (tredjeland). Uppdraget redovisades i november 2007 i departementspromemorian Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredjeland (Ds 2007:45).