Alla organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet, det vill säga på något sätt hanterar pengar, ska jämställas med företag. Det menar Marknadsdomstolen som den 20 december 2012 meddelade sitt beslut i ett ärende mellan Svenska bilsportförbundet och Konkurrensverket. Beslutet handlar om några paragrafer i Bilsportförbundets tävlingsregler, men kan komma att få konsekvenser för den ideella sektorn.
Frågan som varit föremål för Marknadsdomstolens prövning och beslut har skapat oro och initierat en intensiv diskussion inom idrotten. Den särskilda ställning föreningslivet har i olika sammanhang är viktig. Samhälleliga värden som konkurrens, föreningsfrihet och det som inom EU brukar kallas idrottens särart är värden som är viktiga att upprätthålla. Detta är en central utgångspunkt i den analys som nu görs inom Regeringskansliet.

• Interpellationsdebatten med idrottsminister Lena Adelsohn-Liljeroth

Ungdomsstyrelsen ska inrätta ett vetenskapligt råd med representanter från olika forskningsdiscipliner, samt en referensgrupp som ska hjälpa myndigheten med att identifiera vilka områden som behöver studeras närmare. Ungdomsstyrelsen ska också fördela bidrag för studier om det civila samhället, samt ge medel till Ersta Sköndal högskola för en befolkningsstudie om människors ideella engagemang. Ungdomsstyrelsen fick det nya uppdraget vid årsskiftet.
Ungdomsstyrelsen fortsätter att fördela medel till överenskommelsen inom det sociala området med sammanlagt 2,6 miljoner kronor från Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet. Myndigheten fördelar också 900 000 kronor från Utbildningsdepartementet till integrationsöverenskommelsen.

• Ungdomsstyrelsens regleringsbrev på ungdomsstyrelsen.se
• Politik för det civila samhället

Civila samhällets organisationer redovisade intäkter på 217 miljarder kronor år 2010. Antalet ekonomiskt aktiva organisationer var 77 000, och totala antalet organisationer var 217 000. Uppgifterna kommer från befintlig ekonomisk statistik och företagsregistret hos Statistiska centralbyrån, SCB.
För att få bättre kunskap om det civila samhället behövs grundläggande statistik. Det handlar dels om frågor kring det civila samhällets sammansättning, karaktär och verksamhet, men också om i vilken utsträckning befolkningen deltar, och deras inställning till det civila samhällets organisationer. SCB offentliggör nu för andra gången en sammanställning av information som kan användas för att beskriva det civila samhället, främst i ekonomiska termer.

• Rapporten på scb.se

- Regeringen är tydlig. Samhället behöver fler icke-vinstgivande aktörer, säger civil- och bostadsminister Stefan Attefall.
Tillsammans med barn- och äldreminister Maria Larsson höll han den 31 januari ett seminarium om lagen om valfrihetssystem (LOV). Seminariet riktade sig särskilt mot trossamfunden som är en del av det civila samhället.
- År 2012 undersökte Uppsala universitet allmänhetens attityder till samfund som välfärdsaktörer. Undersökningen visar att 45 procent av befolkningen tycker att Svenska kyrkan skulle kunna vara en aktör inom välfärdsområdet. 43 procent är också positiva till att andra religiösa organisatörer agerar inom välfärdssektorn. De som svarade menade att det inte är vinstintresset utan medmänsklighet som driver de kyrkliga organisationerna, säger Stefan Attefall.

• Medmänsklighet motiverar samfund att bedriva välfärd

Kommunerna får nu möjlighet att ansöka om ersättning för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter. Ersättningen ges till verksamhet som bedrivs utan vinstsyfte, och som genomförs av kommunen i egen regi eller i samverkan med en eller flera organisationer.
- Det civila samhället har en viktig roll för att nyanlända invandrare ska få en bra start i Sverige och för att påskynda etableringen både i samhället och på arbetsmarknaden. Länder som lyckas bra med integration, som exempelvis Kanada, är bättre på att få in vanliga människor som vill göra en insats, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

• Pressmeddelande: Nytt stimulansbidrag för flyktingguider

Gåvogivare kan få skattereduktion med 25 procent på gåvor till ideella organisationer. Gåvogivaren ska vara en fysisk person, och mottagande organisation ska vara godkänd av Skatteverket som gåvomottagare. Det berättade Henrik Lund från Skatteverket när han träffade Trossamfundsrådet - regeringens råd för kontakt med trossamfunden - den 23 januari.
Gåvan måste vara i reda pengar om minst tvåhundra kronor vid varje tillfälle, och minst tvåtusen kronor om året. Gåvan ska vara avsedd för hjälpverksamhet bland behövande, eller för vetenskaplig forskning. I gåvomottagarens bokföring ska det framgå på vilket sätt gåvorna används. Stiftelser, ideella föreningar eller registrerade trossamfund kan bli godkända som gåvomottagare.

• Skattereduktion för gåvor

Den frågan väcktes under konferensen LedarskapsArenan, som är ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och Ideell arena. Konferensen är en mötesplats mellan forskare och praktiker för att sprida kunskap och stärka ett strategiskt ledarskap i ideell sektor på ett inspirerande och lättillgängligt sätt.

• Dokumentation från konferensen på ideellarena.se

Regeringen har inrättat en kommitté i form av en expertgrupp som ska utvärdera och analysera Sveriges internationella bistånd. Genom att utvärderingar, analyser och studier om biståndets genomförande, resultat och effektivitet, ska expertgruppen se till att regeringens underlag om bistånd breddas och fördjupas. Expertgruppen kommer att ha en oberoende och självständig ställning, och verksamheten kommer att inledas omedelbart.

• Ny utvärderingsfunktion inom biståndet

Även arbetssökande över 25 år kan nu delta i arbetsmarknadsprojektet Studiemotiverande folkhögskolekurs. Kursen går in på fjärde året, och har tidigare år bara gällt arbetssökande upp till 25 år.
- Det är med stor tillförsikt som vi nu undertecknat avtalet med Arbetsförmedlingen, säger Britten Månsson-Wallin, generalsekreterare i Folkbildningsrådet.
Den tre månader långa kursen är tänkt att motivera arbetssökande till fortsatta studier. Uppföljning av verksamheten visar att 24 procent av deltagarna fortsätter att studera, och att 17 procent får jobb. För att få delta ska man vara arbetssökande utan fullständig utbildning från grund- eller gymnasieskola.
Under 2013 finns 8 000 platser fördelat på 127 folkhögskolor över hela landet. Intresset från folkhögskolorna att anordna kursen har ökat stadigt under de år projektet pågått.

• Mer om satsningen om folkbildning.se

Forskaren Lena Lindgren, Göteborgs universitet, har anställts på Utbildningsdepartementet för ett uppdrag om att se över folkhögskollärarexamen. Utredaren ska samråda med Linköpings universitet, Folkbildningsförbundet, Folkbildningsrådet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Svenska folkhögskolans lärarförbund och Sveriges kommuner och landsting vid genomförandet av uppdraget. Uppdraget ska slutredovisas 15 maj 2013.