Framgång i Nagoya: En seger för miljön

- Nu finns ett ambitiöst mål och ett kraftfullt åtgärdspaket på plats för att hejda förstörelsen av biologisk mångfald till år 2020. Åtgärdspaketet förpliktigar till kraftfulla insatser. Resultatet är en seger för miljön, säger miljöminister Andreas Carlgren i en kommentar till utgången av förhandlingarna vid FN-mötet om biologisk mångfald som avslutades på fredagen i Nagoya, Japan.

En ny global vision med ambitiösa mål om att hejda förlusten av biologisk mångfald till år 2020, kombinerat med ett omfattande åtgärdspaket, har antagits.


- Det starka beskedet från Nagoya visar att världssamfundet har tagit sig ur förlamningen efter klimatmötet i Köpenhamn. Nu har vi fått en miljöframgång som vi kämpat för i 18 år, säger Andreas Carlgren.


- Vi misslyckades med att nå det tidigare målet till år 2010 eftersom vi saknade kraftfulla åtgärder. Då räcker det inte med att upprepa gamla mål. Det krävs också åtgärder och en tydlig process för att nå målen. Vi har nu lärt av den läxan, säger Andreas Carlgren.


Fram till nästa partsmöte i Indien om två år ska länderna presentera åtgärder för att till år 2020 bland annat:

  • Minst halvera och där det är möjligt stoppa avskogning
  • Stoppa överfiskningen
  • Skydda 17 procent land- och vattenområden, samt 10 procent kust- och havsområden
  • Fasa ut skadliga subventioner
  • Synliggöra värdet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i nationella räkenskaper

- Delmålen är konkreta åtaganden där Sverige har haft en viktig roll för framgång i förhandlingarna. Det gäller inte minst vårt krav att synliggöra naturkapitalet värde i nationella budgetar, säger Andreas Carlgren.


- Jag är besviken över att målet för skydd av land- och vattenområden inte blev högre. Sverige och EU drev på för 20 respektive 15 procent. Vi ska fortsätta arbeta intensivt för att utökat skyddet av värdefulla naturområden, säger Andreas Carlgren.


Det internationella avtalet om tillträde till genetiska resurser (ABS-protokollet), som sätter internationella regler för hur genetiska resurser ska få insamlas och hur vinster från utnyttjandet ska fördelas, var en av förhandlingarnas stora knäckfrågor.


- År av låsningar och konflikter har nu kunnat lösas. Vi har fått till stånd ett rättvist och robust regelverk. Fattiga länder som är rika på genetiska resurser ska få del av vinsterna som genereras. Samtidigt får företag och forskare bättre tillträde till resurserna som gör att nya mediciner och andra produkter kan utvecklas. Det nya regelverket gör alla till vinnare, säger Andreas Carlgren.


En plan för finansiering, mobilisering av resurser och behovsanalys har också beslutats.


- Tidigare diskuterades mest offentliga pengaflöden. Nu finns en bättre förståelse för behovet av prioriteringar, att lokala behov ska styra insatserna och att näringslivet måste bidra aktivt för att värna biologisk mångfald. Alla har ett gemensamt ansvar och intresse för att skydda ekosystemen, säger Andreas Carlgren.


- Omedelbara insatser för att värna biologisk mångfald, skydda regnskogen och korallreven måste också genomföras. I linje med regeringens biståndsprioriteringar för miljö och klimat satsar Sverige sex miljarder fram till år 2012 på insatser av direkt och indirekt betydelse för biologisk mångfald. Sverige satsar också en halv miljard kronor på skogsskydd (REDD+) via globala miljöfonden (GEF) och via stöd till olika länder, säger Andreas Carlgren.


Kontakt

Lennart Bodén
Pressekreterare
070-950 22 45
Lars Berg
Samordnande förhandlare
070-519 07 93