Det svenska studiestödssystemet

I Sverige har det statliga studiestödet långa traditioner och är en viktig del av regeringens utbildningspolitik.

Studiestödet ska verka rekryterande och därmed bidra till ett högt deltagande i utbildning. Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. Studiestödet är främst avsett att täcka den studerandes levnadsomkostnader under utbildningen. Studiestödet är också en viktig del av det svenska välfärdssystemet.

Sveriges nuvarande studiestödssystem infördes den 1 juli 2001. De senaste åren har flera reformer på studiestödsområdet genomförts för att få ett väl fungerande studiestöd som svarar mot landets utbyggnad av olika utbildningsplatser.

Det svenska studiestödet är generöst utformat och ger många personer ekonomiska förutsättningar att utbilda sig. Det innebär också att statens årliga satsningar på området är stora.

Det svenska studiestödssystemet 2013:

Antal med studiestöd, ca.
Kostnad, ca.
950 000 studerande
20,5 mdr SEK (2,2 mdr EUR)
 

Det svenska studiestödet:

  • är lika för alla,
  • omfattar i princip alla medborgare,
  • ges direkt till den studerande,
  • lämnas i huvudsak oberoende av föräldrarnas eller familjens ekonomi.

För att möta skilda behov finns olika former av studiestöd.

Studiemedel

Alla vuxna studerande kan ansöka om studiemedel oavsett på vilken utbildningsnivå de studerar. Studiemedel kan lämnas för studier på heltid eller deltid. Det är möjligt för studerande att arbeta vid sidan av studierna i viss omfattning utan att stödet reduceras. Studiemedel består av en lånedel och en bidragsdel som ges för den tid studier pågår, normalt cirka 40 veckor per läsår. Det finns begränsningar i rätten till studiemedel kopplade till studietid och den studerandes ålder. Den övre åldersgränsen för att kunna få studiemedel är 56 år.

Studiebidraget betalas ut med ett belopp som är lika för alla och justeras årligen efter den allmänna prisutvecklingen i samhället. Studiebidraget utgör cirka en tredjedel av det totala studiemedelsbeloppet och är skattefritt och pensionsgrundande. Till vissa studerande som är i särskilt behov av kompetensförstärkning kan ett högre studiebidrag lämnas. Studerande med barn får ett särskilt tilläggsbidrag.

Studielånet betalas ut med ett belopp som utgör cirka två tredjedelar av det totala studiemedelsbeloppet. Fler än två tredjedelar av de studerande väljer att också ta studielån. För vissa studerande finns möjlighet att få ytterligare tilläggslån och lån för merkostnader i samband med studierna.

Studiemedel för studier på heltid utgår under 2014 med cirka 9 700 kronor per studiemånad (nio månader per år). Studiemedel betalas dock vanligtvis ut för fyra veckor i taget under tio månader per år. Totalbeloppet per fyra-veckors period uppgår under 2014 till 9 004 kronor.

Studiemedelssystemet bygger på att studielån ska betalas tillbaka. Återbetalningen startar vid årsskiftet närmast efter det att studierna avslutats och löper i normalfallet under 25 år. Till skulden läggs direkt en ränta. Räntan är förmånlig jämfört med andra låneräntor och tar hänsyn till avdragsreglerna i skattesystemet. Det finns också inbyggda trygghetsregler i återbetalningssystemet som gör det möjligt att ta hänsyn till den enskildes betalningsförmåga.

Studier utomlands

I Sverige fäster man stor vikt vid möjligheten att studera utomlands på eftergymnasial nivå. Det finns därför generösa villkor för att få studiemedel för studier i andra länder. Studerande utomlands har också möjlighet att låna extra för merkostnader i samband med studierna.

Studiehjälp

Studiehjälpens syfte är att främja ett högt deltagande i gymnasieskolan och att bidra till kostnaderna för ungas utbildning. Bidraget kompletterar samhällets övriga stöd till barnfamiljer. Studiehjälp består i huvudsak av ett studiebidrag för unga studerande i gymnasieskolan och betalas ut under tio månader per läsår. Det finns också möjlighet för vissa att få ett behovsprövat extra tillägg och inackorderingstillägg.

Andra stöd

Det finns också olika typer av studiestöd riktade speciellt till vissa grupper av studerande, till exempel studerande med funktionshinder. Till elever i gymnasial lärlingsutbildning kan en kostnadsersättning lämnas.

Myndigheter och regelverk

Studiestödet administreras i huvudsak av en central myndighet, Centrala studiestödsnämnden (CSN). Studiestödet regleras i huvudsak i studiestödslagen (1999:1395) och studiestödsförordningen (2000:655). Därtill finns också föreskrifter utfärdade av CSN.

Mer information

Information om svensk utbildningspolitik finns under Universitet och högskola. Information kring studiestödet i detalj finns på CSN:s webbplats, där finns till exempel information kring hur ansökan om studiestöd görs och vilka villkor som ställs, samt vad som gäller då lån ska återbetalas.

Vill du läsa lagarna och förordningarna?

Lagarna och förordningarna kan läsas och laddas ner från Svensk författningssamling (SFS) under Dokument på Riksdagens webbplats eller från Regeringskansliets rättsdatabaser. Sök med SFS-numret.