Nyhetsbrev om arbetsmarknadspolitiken 6 - 2014
7 juli 2014

Arbetsmarknadsministern har ordet

Foto på Elisabeth Svantesson. Elisabeth Svantesson. Foto: Jann Lipka

Jobben ska bli fler

Regeringens nya jobbmål är att över fem miljoner människor ska ha ett jobb år 2020. Det betyder att jobben ska bli 350 000 fler. Vägen dit handlar om att jobben ska fortsätta att växa till men det handlar minst lika mycket om att finna vägar in för alla människor som behöver en plats på arbetsmarknaden.

Hallå där..

Anna Wärmé som arbetar med kompetensförsörjning och yrkesintroduktion på Teknikföretagen.

Den 23 juni arrangerade Teknikföretagen tillsammans med IF Metall ett frukostmöte i Stockholm med arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson och ABB. Elisabeth Svantesson informerade om regeringens satsningar på YA-jobb och Åsa Jackson, personaldirektör för ABB Sverige, gav en bild av ABB:s erfarenheter av yrkesintroduktion och behovet av att anställa fler unga yrkesarbetare.

Hur arbetar Teknikföretagen och IF Metall tillsammans med yrkesintroduktion?

- Teknikföretagen och IF Metall har gemensamt beviljats medel av regeringen för att öka kunskapen om, och användningen av, yrkesintroduktionsavtal bland organisationernas medlemmar 2013-2014. Informationsinsatserna har i huvudsak fokuserats på pilotprojektet Industrins Yrkesår, där Teknikföretagen och IF Metall samarbetar med Arbetsförmedlingen som erbjuder branschanpassad utbildning i samband med yrkesintroduktion.
- Under hösten arrangerade Teknikföretagen och IF Metall ett 20-tal partsgemensamma informationsmöten på ett antal företagstäta orter som omfattas av Industrins Yrkesår. Med det nya ekonomiska stödet för yrkesintroduktionsanställningar så är möjligheterna än fler för företagen, och det ställer fortsatt höga krav på informationsarbetet. Teknikföretagen och IF Metall utvärderar nu Industrins Yrkesår som stödstruktur för utbildning i samband med yrkesintroduktionsanställning. Parterna prioriterar fortsatt att gemensamt öka kunskapen om tillämpning av anställningsformen.

Vilka fördelar ser ni?

- Företag står inför stora pensionsavgångar och allt färre ungdomar söker sig till industritekniska program. Det reguljära utbildningssystemet är det viktigaste rekryteringsunderlaget, men räcker inte till. Yrkesintroduktionsanställningar, där tidsbegränsad anställning kombineras med introduktionsinsatser och handledning, är ett mycket bra sätt att ge unga en chans till ett riktigt jobb, och även ett sätt för företag att ta ansvar för sin långsiktiga kompetensförsörjning.

Hur jobbar ni för att sprida information om satsningen? Vilken respons har ni fått?

Foto: Karin Fjell Anna Wärmé. Foto: Karin Fjell

- Informationsinsatserna kring yrkesintroduktionsanställning har främst fokuserats på pilotprojektet Industrins Yrkesår. 150 företag och över 200 företags-representanter och fackliga ombud har deltagit vid partsgemensamma informationsmöten för att diskutera yrkesåret och yrkesintroduktionsavtal.
- Teknikföretagen och IF Metall arbetar systematiskt med att öka kunskapen om avtalet och yrkesåret. Information ges löpande i lednings- och styrelsemöten. Frågan har även prioriterats i Teknikföretagens regionstyrelser och på medlems- och årsmöten. Bland annat filmer med goda exempel har publicerats på webben. Där finns även artiklar i ämnet samt relaterad information om yrkesintroduktion.
- Utöver Volvosteget, med 1 200 platser på tre år, så känner vi nu till ett 50-tal yrkesintroduktionsanställningar under 2014. Merparten sker inom ramen för Industrins Yrkesår, och med ungdomar som genomgått annan gymnasieutbildning än industriteknisk. ABB Sverige har positiv erfarenhet av anställningsformen. 34 av de 36 som anställdes på yrkesintroduktion 2011 arbetar fortfarande inom företaget. ABB har beslutat att erbjuda ytterligare 37 yrkesintroduktionsanställningar i Västerås, Storvik och Alingsås.

Nyheter i korthet

Matchningsanställningar ska ge ökade möjligheter till jobb

Personer som stått utan arbete en längre tid ska kunna få hjälp av rekryteringsföretag och motsvarande som hjälper dem in på arbetsmarknaden med en kombination av handledning och kompetensutveckling. Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson har uppdragit åt Anders Lago att utreda förutsättningarna för så kallade matchningsanställningar som skulle kunna utgöra ett komplement till sysselsättningsfasen i jobb- och utvecklingsgarantin.

OECD ska granska ungdomars arbetsmarknad i Sverige

Regeringen har fattat beslut om att uppdra till OECD, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, att genomföra en bred översyn av ungdomars situation och etablering på arbetsmarknaden i Sverige. Fokus kommer att ligga på komponenter som kan ha särskild inverkan på ungdomars sysselsättning och etablering på arbetsmarknaden, exempelvis övergången från skola till arbetsliv.

Stöd för yrkesintroduktionsanställningar möjligt för arbetsgivare med hängavtal

Regeringen har fattat beslut om en ändring i förordning (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Ändringen innebär att förordningen förtydligas så att det framgår att arbetsgivare med hängavtal kan beviljas stöd för yrkesintroduktionsanställningar.

Erna Zelmin-Ekenhem. Foto: Karl Hedlund Erna Zelmin-Ekenhem. Foto: Karl Hedlund

Ny generaldirektör för Arbetsmiljöverket

Regeringen har utsett Erna Zelmin-Ekenhem till ny generaldirektör för Arbetsmiljöverket. Hon är i dag generaldirektör och chef för Rättsmedicinalverket och tillträder sin nya tjänst den 29 september 2014.

Arbetsmarknadsministern deltog på ministerrådsmöte

Elisabeth Svantesson deltog den 19 juni vid EU:s ministerrådsmöte för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor i Luxemburg. Vid mötet diskuterades bland annat jobbtillväxt, vikten av bra psykosocial arbetsmiljö och frågan om förbättrat samarbete för att förebygga odeklarerat arbete.

Särskilde utredare Michaël Koch överlämnade utredningen till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson. Särskilde utredare Michaël Koch överlämnade utredningen till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson. Foto: Regeringskansliet

Utredning föreslår förbud mot registerutdrag

Utredningen om registerutdrag i arbetslivet har överlämnat sitt betänkande (SOU 2014:48) till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson. Utredningen föreslår bland annat en ny lag om att det ska vara förbjudet för arbetsgivare att utan författningsstöd begära att arbetssökande visar upp utdrag ur belastningsregistret. En arbetsgivare som bryter mot förbudet föreslås betala skadestånd.

Utredningsuppdrag om genomförande av tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet

Regeringen har gett Utstationeringskommittén (A 2012:03) ett tilläggsuppdrag. Kommittén ska föreslå hur direktivet om tillämpning av utstationeringsdirektivet (tillämpningsdirektivet) ska genomföras i svensk rätt i de delar som rör förbättrad tillgång till information om kollektivavtalsvillkor och entreprenörsansvar.

Särskilda bidrag till a-kassor

Regeringen har beslutat att ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att betala ut särskilda bidrag till ett antal mindre arbetslöshetskassor som har höga administrativa kostnader. Totalt omfattar förslaget 6,7 miljoner kronor.

Jobben ökar inom de flesta yrkesområden

Sysselsättningen stiger med 41 000 personer under 2014 och ingenjörer och vårdpersonal toppar listan över yrken där det är lättast att få jobb. Det visar Arbetsförmedlingens nya rapport "Var finns jobben?". Rapporten slår också fast att utbildning och erfarenhet blir allt viktigare för den som söker ett arbete.

Fler lediga jobb och färre arbetslösa

Inflödet av nyanmälda lediga platser fortsätter att ligger på en hög nivå och uppgick i maj till 73 000. De inskrivna arbetslösa fortsätter samtidigt att minska, både i antal och som andel av den regiserbaserade arbetskraften. Arbetsförmedlingens prognos för 2014 och 2015 visar samtidigt att allt fler söker sig till arbetsmarknaden och att arbetslösheten sakta minskar, från 8,1 procent 2013 till 7,6 procent 2015.

Projektet Unga in resulterade i arbete eller studier till sex av tio deltagare

Arbetsförmedlingen har tidigare lyft fram problemet med ungdomar som varken arbetat eller studerat på flera år. Med projektet Unga in har Arbetsförmedlingen tagit fram nya metoder för att söka upp de ungdomar som inte själva valt att ta kontakt med någon myndighet. En utvärdering visar nu att projektet har gett ett gott resultat där sex av tio deltagare som lämnat projektet börjat studera eller arbeta.

Arbetsskadorna fortsätter att öka för fjärde året i rad - kvinnor hårt drabbade

Den största ökningen av anmälda arbetsskador sker bland kvinnor. Tunga lyft, stress och påfrestande relationer inom områdena vård, skola och omsorg står för den största ökningen. Det visar Arbetsmiljöverkets rapport "Arbetsskador 2013" som omfattar anmälda arbetsskador - olyckor och sjukdomar - fram till slutet av 2013 och täcker hela arbetsmarknaden.

Försämrad arbetsmiljö för unga kvinnor enligt ny undersökning

Kvinnor i ålder 16-29 år upplever att den psykiska och fysiska arbetsmiljön blivit sämre. Det visar den nya Arbetsmiljöundersökningen som SCB genomför vartannat år på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Olust att gå till arbetet och svårt att sova på grund av jobbet är exempel på problem som ökar jämfört med den senaste Arbetsmiljöundersökningen som genomfördes 2011.

Krav på tre av fyra arbetsplatser inom vård och omsorg

Arbetsmiljöverket har inspekterat 700 arbetsplatser över hela landet för att arbetstagarna ska lyfta och förflytta patienter och brukar inom vård och omsorg på rätt sätt. Över 75 procent av arbetsplatserna fick krav på förbättringar, där belastning är en av de vanligaste orsakerna till anmälda arbetsskador.

Yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning bra för arbetssökande med funktionsnedsättning

Arbetssökande med funktionsnedsättning fick arbete snabbare, högre inkomster och högre sysselsättning till följd av att de gick en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Det visar en ny IFAU-rapport av Johan Regnér.

Löneskillnaden mellan kvinnor och män minskar

I mitten av juni presenterade Medlingsinstitutet den officiella lönestatistiken för hela ekonomin och rapporten "Vad säger den officiella lönestatistiken om löneskillnaden mellan kvinnor och män 2013?". Rapporten är en bearbetning av lönestrukturstatistiken för år 2013 och visar bland annat att löneskillnaden mellan kvinnor och män i hela ekonomin var 13,4 procent. Det är en minskning av skillnaden med 0,5 procentenheter jämfört med året innan.

Löneutveckling till och med mars 2014

De hittills uppmätta löneökningarna i näringslivet uppgick i genomsnitt till 2,8 procent första kvartalet 2014. Motsvarande ökningstal för tjänstemännen var 2,7 procent och för arbetare 3,0 procent. För hela ekonomin uppmättes ökningen till 2,7 procent. Det visar Medlingsinstitutets bearbetning av konjunkturlönestatistiken.

Om nyhetsbrevet

Foto på en röd arbetshjälm.

Nyhetsbrevet är till för dig som vill följa regeringens arbetsmarknadspolitik. Nyhetsbrevet publiceras en gång i månaden eller vid behov. Tipsa gärna medarbetare och vänner om nyhetsbrevet som ges ut av Arbetsmarknadsdepartementets kommunikationsfunktion.

Arbetsmarknadsdepartementet
103 33 Stockholm
work08-405 10 00
e-post till departementet
Logotype till webbsidan om trepartssamtalen.

Trepartssamtalen


Gemensamma samtal mellan fack, arbetsgivare och regeringen om avtal och reformer för att förbättra arbetsmarknaden