Intervju, 2 december 2011
Intervjuer med deltagare från det tredje samrådet
Den 2 december hölls det tredje av fem planerade samråd om mänskliga rättigheter. Jasenko Selimovic, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet, ledde mötet. Han uppmanade deltagarna att föra fram sina synpunkter och förslag om en eventuell övergripande myndighetsfunktion för mänskliga rättigheter.
Johanna Wiklund på FN-Förbundet, Hanna Gerdes på Fonden för mänskliga rättigheter och Jennie Holck-Clausen på Raoul Wallenberg Institutet.
Finns det ett behov av en myndighetsfunktion med övergripande ansvar för frågor om mänskliga rättigheter i Sverige? Av vilka skäl?
- Vi ser ett stort behov av en oberoende institution för mänskliga rättigheter. Det är viktigt att denna institution inrättas i enlighet med Parisprinciperna och för att bibehålla sitt oberoende bör den placeras under riksdagen. Det är oerhört viktigt att denna institution får ett brett mandat som inte begränsas bara till svensk lagstiftning och diskriminering utan rymmer just helheten i Sveriges MR-åtaganden, säger Johanna Wiklund på FN-Förbundet, Hanna Gerdes på Fonden för mänskliga rättigheter och Jennie Holck-Clausen på Raoul Wallenberg Institutet.
Peter Nobel, JD.
Finns det ett behov av en myndighetsfunktion med övergripande ansvar för frågor om mänskliga rättigheter i Sverige? Av vilka skäl?
- Absolut. För att vi skall uppfylla våra internationella förpliktelser och hjälpa de människor i vårt land vikas rättigheter kränks, säger Peter Nobel, JD.
Paki Holvander och Therese Bladh, Södertälje kommun.
Finns det ett behov av en myndighetsfunktion med övergripande ansvar för frågor om mänskliga rättigheter i Sverige? Av vilka skäl?
- Till hundra procent behövs en myndighetsfunktion med övergripande ansvar. Det kommer inte gå att få ett ansvarsutkrävande om det inte finns en övergripande aktör som både övervakar och ser till att ge sanktioner. Skifta fokus från diskriminering till rättigheter. Börja prata i rättighetstermer, säger Paki Holvander och Therese Bladh på Södertälje kommun.
Tore Hjorth, Svenska Tornedalingars Riksförbund - Tornionlaaksolaiset.
Finns det ett behov av en myndighetsfunktion med övergripande ansvar för frågor om mänskliga rättigheter i Sverige? Av vilka skäl?
- Ja. Av det enkla skälet att det i dag inte finns någon som har ett övergripande ansvar för dessa frågor, säger Tore Hjorth på Svenska Tornedalingars Riksförbund.
Malin Isaksson, Malmö högskola.
Finns det ett behov av en myndighetsfunktion med övergripande ansvar för frågor om mänskliga rättigheter i Sverige? Av vilka skäl?
- Jag tycker att det är viktigt att Sverige får en myndighet med ett övergripande ansvar och även är oberoende så att det att implementeringen av den internationella lagstiftningen även sker utan att Sverige har implementerat den i lagstiftningen, säger Malin Isaksson på Malmö högskola.
Karl Magnusson, Statens museer för världskultur.
Finns det ett behov av en myndighetsfunktion med övergripande ansvar för frågor om mänskliga rättigheter i Sverige? Av vilka skäl?
- Ja, jag menar att vi bör följa internationella exempel exempelvis nordiska granländer. Dessutom finns det stora behov ute i landet av kunskap, information och efterlevnad av mänskliga rättigheter, säger Karl Magnusson på Statens museer för världskultur.
Lennart Gabrielsson, Sveriges Kommuner och Landsting.
Finns det ett behov av en myndighetsfunktion med övergripande ansvar för frågor om mänskliga rättigheter i Sverige? Av vilka skäl?
- Det finns ett tydligt behov av att svenska myndigheter tar ett övergripande ansvar för frågor rörande mänskliga rättigheter. Inte minst eftersom Sverige har fått ta emot kritik i internationella övervakningar och att vi ofta tar säkerställandet av mänskliga rättigheter för givna. Sveriges Kommuner och Landsting ser även gärna en nationell aktör som samarbetspart. Kommunerna och landstingen har ju en central roll eftersom det är på lokal och regional nivå som många av de mänskliga rättigheterna tillgodoses och garanteras. Vi på Sveriges Kommuner och Landsting är dock tveksamma till att det skapas en helt ny myndighet. Det borde finnas många samordningsfördelar genom att till exempel ge DO ett utökat ansvar och de resurser som krävs för att även bedriva arbete rörande de mänskliga rättigheterna, säger Lennart Gabrielsson på Sveriges Kommuner och Landsting.
