Transporträtt

Ett viktigt mål med transporträtten är att personer som drabbas av skada i samband med transporter ska ha rätt till fullgod ersättning. Ett annat mål är att det beträffande godstransporter ska gälla gynnsamma villkor för det svenska näringslivet.

Till transporträtten hör civilrättsliga frågor som är kopplade till transporter på väg och järnväg, till sjöss och i luften. Det handlar bland annat om

  • skadestånd vid skador på passagerare, gods eller miljön,
  • skadestånd och assistans vid inställda eller försenade persontransporter,
  • assistans till resenärer med funktionsnedsättning och
  • övriga villkor vid godstransporter.

I Justitiedepartementet bedrivs lagstiftningsarbete inom dessa områden. Eftersom transporträtten i stor utsträckning är internationellt präglad, sker mycket förhandlingsarbete inom EU och i andra internationella organisationer som ofta leder till lagstiftning i Sverige. Departementet sköter förhandlingar inom ansvarsområdet.

Näringsdepartementet ansvarar för andra frågor kopplade till transporter, till exempel organisatoriska frågor eller frågor om infrastruktur och säkerhet.

Aktuella frågor

Passagerarrättigheter

Det pågår arbete med en departementspromemoria som behandlar kompletterande lagstiftning till tre EU-förordningar om tåg-, fartygs- respektive busspassagerares rättigheter. På passagerarområdet pågår också arbete med Kollektivtrafikutredningens betänkande Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik (SOU 2009:81). I betänkandet har lämnats förslag till en transportslagsövergripande lag som ska ge passagerare i kollektivtrafik och regional trafik rätt till bland annat information, ersättning vid förseningar och assistans.

Ny järnvägstrafiklag

Det pågår arbete med att tillsätta en utredning som ska behandla frågan om Sverige bör ansluta sig till en internationell konvention på järnvägsområdet som rör både person- och godstransporter och vilka lagändringar detta medför. Avsikten är att utredningen också ska göra en allmän översyn av den civilrättsliga lagstiftningen om transporter på järnväg.

Skadeståndsansvar och försäkringsplikt vid sjötransporter

En särskild utredare har haft i uppdrag att föreslå lagändringar med anledning av två EU-rättsakter som reglerar transportörers skadeståndsansvar vid passagerartransporter till sjöss (den så kallade Atenförordningen) respektive redares skyldighet att ha försäkring för olika sjörättsliga skadeståndsanspråk (det så kallade försäkringsdirektivet). Utredaren har också haft i uppdrag att behandla frågan om Sverige bör ansluta sig till en internationell konvention om transportörers skadeståndsansvar för passagerarskador (den så kallade Atenkonventionen).

När det gäller försäkringsdirektivet överlämnade regeringen i mars 2012 propositionen Ansvarsförsäkring vid sjötransporter (prop. 2011/12:111) till riksdagen med förslag på obligatorisk ansvarsförsäkring för fartygsredare. Riksdagen röstade i maj igenom lagändringarna som trädde i kraft den 1 juli 2012.

När det gäller Atenförordningen och Atenkonventionen överlämnade utredaren slutbetänkandet Skadeståndsansvar och försäkringsplikt vid sjötransporter (SOU 2012:8) till regeringen i mars 2012. Betänkandet har remitterats. Atenförordningen började tillämpas den 31 december 2012. I slutet av året trädde därför svenska förordningsändringar grundade på betänkandet i kraft. Frågan om Sveriges anslutning till Atenkonventionen och vissa andra frågor i betänkandet bereds för närvarande inom Justitiedepartementet.

Begränsning av skadeståndsansvar vid sjöolyckor

I sjölagen finns bestämmelser om begränsning av bland annat redares, fartygsägares och bärgares skadeståndsansvar. Bestämmelserna bygger på 1996 års protokoll till 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar, som utarbetats inom ramen för den Internationella sjöfartsorganisationen (IMO). I april 2012 beslutade IMO att vissa av ansvarsgränserna i 1996 års ändringsprotokoll skulle höjas. I mars 2013 överlämnade regeringen propositionen Skadeståndsansvar för oljeskador till sjöss (prop. 2012/13:81) till riksdagen. I propositionen föreslås bland annat att Sverige ska godta IMO:s höjningar av ansvarsgränserna.

Skadeståndsansvar för oljeskador till sjöss

I propositionen Skadeståndsansvar för oljeskador till sjöss (prop. 2012/13:81) föreslås att Sverige ska tillträda 2001 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja. Det lämnas också förslag till de lagändringar som behövs till följd av tillträdet. Förslagen kompletterar de nuvarande konventionsbaserade reglerna i sjölagen (1994:1009) om ansvar för oljeskador orsakade av utsläpp från tankfartyg, och de ersätter den nuvarande helt nationella regleringen i sjölagen som tillämpas vid utsläpp av bunkerolja från andra fartyg än tankfartyg. Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Skadeståndsansvar vid utsläpp av farliga kemikalier till sjöss

En sakkunnig person har haft i uppdrag att lämna ett kompletterande förslag till om Sverige bör tillträda 2010 års internationella konvention om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen (den så kallade HNS-konventionen). I uppdraget ingick också att lämna förslag till de lagändringar som behöver göras, om Sverige ansluter sig till konventionen. Uppdraget har redovisats i en promemoria som har remitterats.