Upphovsrätt

För att ett alster ska anses vara ett verk måste det ha uppnått verkshöjd. Det innebär att verket ska visa upp originalitet eller individuell särprägel som ett resultat av upphovsmannens personliga skapande. Det är med andra ord upphovsmannens säregna sätt att uttrycka något som skyddas, inte de idéer eller fakta som verket kan innehålla.

En upphovsman har ekonomiska och ideella rättigheter till sitt verk. Rättigheterna avser verket både i dess ursprungliga form och när det finns tillgängligt i ändrad form (såsom en översättning eller bearbetning). Upphovsrätten varar under upphovsmannens livstid och 70 år efter hans eller hennes död.

Upphovsmannen har:

Ekonomiska rättigheter

• rätt att tillåta eller förbjuda mångfaldigande av verket, till exempel fotokopiering eller annan kopiering.
• rätt att göra verket tillgängligt för allmänheten, dvs. att framföra verket offentligt, att visa det offentligt eller att sprida exemplar av verket.

Ideella rättigheter

• rätt att - i den omfattning och på sätt som god sed kräver - bli namngiven i samband med att verket utnyttjas.
• rätt till respekt för verket, det vill säga att verket inte får ändras eller göras tillgängligt för allmänheten i en form eller i ett sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.

I vissa fall får man lov att använda verk utan hinder av det upphovsrättsliga skyddets ekonomiska rättigheter. De ideella rättigheterna ska däremot alltid iakttas. Exempelvis får man lov att citera ur offentliga verk, men ska då namnge källan. De ekonomiska rättigheterna kan också, till skillnad från de ideella, överlåtas på en annan person.

Upphovsrättsutredningen

I april 2008 tillsattes en utredning för att göra en översyn av vissa frågor inom upphovsrätten. Professor Jan Rosén utsågs till särskild utredare. Bakgrunden till utredningen var att det under senare år har samlats ett antal frågor som inte har kunnat hanteras i samband med andra lagstiftningsprojekt. Dessutom har upphovsrättslagen sedan den kom till 1960 genomgått omfattande förändringar utan att helheten har setts över. Utredningen har bestått av tre delar:

• en översyn av bestämmelserna om upphovsrättens övergång i bland annat anställnings- och uppdragsförhållanden,
• en översyn av vissa frågor om de så kallade avtalslicenserna m.m. (avtalslicensordningen är ett förenklat sätt inom upphovsrätten att träffa avtal i situationer där det till exempel är ohanterligt att skaffa individuella tillstånd från alla rättighetshavare), samt
• en översyn av hela upphovsrättslagen i redaktionellt och språkligt hänseende.

Ett delbetänkande beträffande de två första delarna redovisades i april 2010. Den 15 april 2011 överlämnade Upphovsrättsutredningen sitt slutbetänkande. I betänkandet föreslås en ny upphovsrättslag som ska ersätta den nuvarande. Förslaget innebär att bestämmelserna i 1960 års upphovsrättslag överförs till den nya upphovsrättslagen, med redaktionella och språkliga förändringar.

• SOU 2011:32 En ny upphovsrättslag
• SOU 2010:24 Avtalad upphovsrätt