Kretslopp och avfall

Det krävs ett utvecklat kretsloppsarbete för att nå flera av Sveriges 16 miljökvalitetsmål. En sund konkurrens och tydlig ansvarsfördelning mellan aktörerna på avfallsmarknaden är viktiga förutsättningar för att förebygga produkters negativa påverkan på miljö och människors hälsa. Avfall kan också vara både en resurs och ett miljöproblem. Regeringen strävar efter att uppnå giftfria och resurseffektiva kretslopp som ett led i arbetet med en giftfri vardag.

Pappersbalar till återvinning Foto: Hans Bjurling/Johnér

Vår produktion och konsumtion leder till stora mängder avfall. En viktig del i kretsloppsarbetet är därför en ekologiskt god avfallshantering. Hanteringen är dessutom en nödvändig infrastruktur som måste fungera i samhället. Producentansvar och nya styrmedel har under senare år införts samtidigt som engagemanget hos olika aktörer har ökat kraftigt. Det ställer stora krav på system som är trovärdiga och lättillgängliga för såväl producenter som konsumenter.

Arbetsgrupp för att hitta lösning i kretsloppsfrågan

För att hitta en långsiktigt stabil lösning med bred förankring hos inblandade aktörer tillsatte miljöminister Lena Ek en arbetsgrupp i januari 2014. Gruppen, där statssekreterare och handläggare från berörda departement ingår, ska föra dialog med aktörerna och utifrån den ta fram ett nytt förslag till hur kretsloppsfrågan ska hanteras i framtiden. Målsättningen är att förslaget ska vara klart till sommaren 2014.

Förslag om resurseffektiv avfallshantering

Avfallsutredningen tillsattes av regeringen i juni 2011 för att göra en allmän översyn av avfallsområdet. Utredningen har överlämnat slutbetänkandet, "Mot det hållbara samhället - resurseffektiv avfallshantering", SOU 2012:56 till regeringen. Den särskilde utredaren föreslår bland annat att ansvaret för insamling av förpackningsavfall och tidningar övergår till kommunerna samtidigt som kraven på producenternas helhetsansvar för förpackningsutformning och materialåtervinning förtydligas.

Avfall som en resurs

Regeringens mål är att i så hög grad som möjligt ta tillvara de resurser som finns i avfall. Samtidigt är det viktigt att minska negativa effekter i form av utsläpp av metangas från deponering och koldioxid från förbränning samt utsläpp av tungmetaller och organiska miljögifter. Det är också viktigt att återvinningen inte sker på ett sätt att avfall som innehåller farliga ämnen sprids okontrollerat i nya produkter.

Uppdrag om hållbar återvinning av fosfor

Regeringen beslutade 2012 om ett uppdrag till Naturvårdsverket om hållbar återföring av fosfor. Verket fick i uppdrag att kartlägga fosforresurser i samhället med potential för återföring, föreslå ett investeringsstöd för ny teknik, utarbeta kriterier för spridning av slam/röt- och kompostrester m.m. till olika markområden (åkermark, skogsmark och övrig mark) i syfte att återföra fosfor, samt föreslå ett etappmål om återföring av fosfor. Verket redovisade uppdraget i september 2013 och rapporten remitteras för nuvarande. Regeringen gav den 31 oktober 2013 ett kompletterande uppdrag till Naturvårdsverket angående investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Uppdraget ska redovisas i december 2013.

Dialog om bättre insamling av lågenergilampor

200 000 lågenergilampor innehållande kvicksilver slängs varje år felaktigt i glasåtervinningen. Miljöminister Lena Ek har därför tagit initiativ till en dialog kring hur insamlingen kan förbättras. Under 2011, 2012 och 2013 har hon träffat representanter för elektronikavfall- och återvinningsbranschen samt berörda myndigheter.

Vid ett dialogmöte 2012 antogs en Deklaration om bättre insamling av lågenergilampor. Genom att anta deklarationen godtog aktörerna att aktivt och engagerat fortsätta att arbeta för att öka tillgängligheten av insamlingssystem för lågenergilampor i hela Sverige och arbeta för en ökad och tydligare information till konsumenterna om var lågenergilampor ska slängas. Aktörerna enades också om målet att under 2012 samla in 2 miljoner fler lågenergilampor än 2011. Vid ett uppföljande dialogmöte 2013 konstaterades att denna målsättning hade nåtts, men att det trots framstegen fortsatt finns en förbättringspotential då det ännu finns lågenergilampor som hamnar fel.

Utökat arbete mot nedskräpning

Nedskräpningen i samhället är en prioriterad fråga för regeringen. För att komma till rätta med problemet har Naturvårdsverket getts i uppdrag att genomföra en särskild satsning för att motverka nedskräpning. Uppdraget omfattar nedskräpning i stadsmiljö och i naturen, inklusive längs våra kuster och ska redovisas i april 2013. Arbetet ska genomföras i dialog med berörda aktörer på lokal, regional och nationell nivå.

I juli 2011 infördes även en ny straffbestämmelse för nedskräpning som innebär att böter kan utfärdas på plats vid mindre förseelser.

Ansvaret för avfall från hushåll

Ansvaret för avfall från hushåll är uppdelat på olika aktörer. Producenterna ansvarar för att samla in och återvinna t ex förpackningar och tidningar. Kommunerna ska hantera det avfall där producentansvar inte införts. Producentansvaret ses som en grundläggande faktor för att Sverige har en relativt sett hög grad av återvinning.