Vuxenutbildning
Sverige har sedan 1960-talet intagit en tätposition i västvärlden i fråga om satsningar på vuxenutbildning. Tillkomsten av det offentliga skolväsendet för vuxna och de studiesociala reformerna vid mitten av 1970-talet, fullföljde den tradition som grundlagts genom det folkligt förankrade studie- och bildningsarbetet inom folkbildningen.
Skolväsendet för vuxna omfattar kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare.
Kommunal vuxenutbildning/komvux
Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå ska ge vuxna sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhälls- och arbetsliv. Den ska också syfta till att möjliggöra fortsatta studier. Kommunal vuxenutbildning på gymnnasial nivå ska i sin tur syftar till att ge vuxna kunskaper och färdigheter motsvarande den nivå som ungdomar kan få i gymnasieskolan.
Särskild utbildning för vuxna/särvux
Särskild utbildning för vuxna syftar till att ge vuxna med utvecklingsstörning kunskaper och färdigheter motsvarande de som ungdomar kan få i grundsärskolan och gymnasiesärskolan.
Utbildning i svenska för invandrare/sfi
Utbildning i svenska för invandrare ska ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Sfi syftar även till att ge vuxna invandrare som saknar grundläggande kunskaper i läsning och skrivning sådana färdigheter.
Yrkeshögskolan
Utbildningar inom yrkeshögskolan får anordnas av statliga universitet och högskolor, kommuner, landsting och enskilda fysiska eller juridiska personer. Utbildningarna ska präglas såväl av stark arbetslivsanknytning som teoretisk förankring. Utbildningarna ska vidare utvecklas och bedrivas i samverkan med arbetsliv och utbildningsanordnare. En anordnare ska efter ansökan hos myndigheten kunna få statsbidrag eller särskilda medel för utbildningen.
Kompletterande utbildningar
Kompletterande utbildningar är ett komplement till skolväsendet. De bidrar till att utveckla kunskaper och färdigheter inom specifika yrkesområden och ska bland annat bidra till bevarandet av traditionella yrkeskunskaper.
Folkbildningen
Folkbildningen som har en lång tradition i svenskt samhällsliv präglas av stor frihet där folkbildningen själv sätter upp mål medan staten anger syftena med statsbidraget. Dessa är bland annat att öka människors möjlighet att påverka sin livssituation och att skapa engagemang för samhällsutvecklingen. Stödet har vidare till syfte att bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån samt bredda intresset för att öka delaktigheten i kulturlivet. Till folkbildningen räknas folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Folkbildningsrådet har ansvaret att fördela statsbidraget till studieförbund och folkhögskolor
