Nederländerna

UD:s reseinformation

Du hittar reseinformation om Nederländerna under Externa länkar.

Visum till Nederländerna

UD svarar inte på frågor om visum till Nederländerna. För information om visumregler kontakta Nederländernas ambassad, se Externa länkar.

Sveriges förbindelser med Nederländerna

Allmänt

1614 ingicks en svensk-nederländsk vänskapstraktat och Nederländerna blev samma år det första land i vilket Sverige etablerade en fast diplomatisk beskickning. Förbindelserna var livliga under den svenska stormaktstiden, varefter intensiteten i relationerna minskade för att ta ny fart under 1900-talet. Två svenska insatser som många kommer väl ihåg är dels biståndet med vetemjöl ("det vita brödet") till den svältande befolkningen under den sista krigsvintern 1944-1945, dels svenska trähus och ett Röda korssjukhus efter den svåra översvämningskatastrofen 1953 - efter en insamling i Sverige som gav det för den tiden enorma beloppet 15 miljoner kronor.

Kungahusen står varandra nära; drottning Beatrix är gudmor till kronprinsessan Victoria, och Victoria är i sin tur gudmor till kronprins Willem Alexanders och prinsessan Maximas äldsta dotter Amalia. Som tidigare nämnts råder det betydande samsyn mellan länderna i ett antal EU-frågor.

Undantag i samsynen utgörs av narkotikapolitiken och prostitution men det kan konstateras att det för närvarande inte är fråga om någon ytterligare liberalisering av politiken, snarare om en åtstramning, särskilt bekämpningen av människohandel. Även så kallade coffeeshops håller på att stängas i delar av landet.

Den nederländska emigrationen till Sverige tilltar, och medverkan i emigrationsmässor med mera utgör en ny form av Sverigefrämjande för ambassadens vidkommande, tillsammans med ett stort antal svenska kommuner och regioner. 2008 flyttade ca 1 500 holländare (mest barnfamiljer) till Sverige, huvudsakligen till glesbygdskommuner.

Sverigebilden är mycket positiv; särskilt lockar den svenska naturen men även svensk litteratur är välkänd. Den "svenska" sociala modellen är föremål för fortsatt stort intresse. Sveriges nya integrationsminister har fått stor uppmärksamhet och betecknas som en svensk "Hirsi Ali". Författare som Henning Mankell, Stieg Larsson, Marianne Fredriksson, Kerstin Ekman och P-O Enqvist läses i stora upplagor.

Handels och ekonomiska förbindelser

Handeln och de ekonomiska förbindelserna i övrigt är livliga. Nederländerna är Sveriges sjunde största exportmarknad men på femte plats när det gäller svensk import; vi har fortfarande ett mindre underskott dock. Totala handeln överstiger med god marginal 120 miljarder och är därmed större än vår handel med Frankrike. En del av omsättningen förklaras av transit genom Rotterdams hamn, fortfarande Europas största. Sverige har de senaste åren levererat stora mängder förvarsmateriel till Nederländerna - bland annat Hägglunds pansarfordon, stridsträningsutrustning (Saab) och specialutrustade lastbilar (Scania).

Nederländerna är den största investeraren i Sverige. Cirka 250 svenska företag är representerade i Nederländerna, varav närmare två tredjedelar, tillsammans med flera nederländska företag, är medlemmar i den mycket livaktiga svenska handelskammaren. Störst är Scania, Volvo, Saab, Ericsson, Ikea, Securitas och SCA. Akzo-Nobel är ett exempel på en mycket framgångsrik företagsfusion. Antalet svenskar bosatta i Nederländerna, särskilt yngre, ökar snabbt och uppgår idag till ca 5 500.

Turismen ökar kraftigt, 29 procent fler nederländska övernattningar i Sverige under 2008. Holländarna är därmed, tillsammans med britterna, den efter övriga nordbor och tyskarna viktigaste turistgruppen i Sverige. Även i motsatt riktning ökar turismen.

Besöksutbyte

Kontakter mellan svenska och nederländska regeringsmedlemmar respektive parlamentariker äger ofta rum inom ramen för EU:s verksamhet. Direktkontakterna på arbetsnivå av olika slag mellan svenska departement och ministerierna i Haag är också frekventa. Under 2008 har utrikesminister Carl Bildt, arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, migrationsminister Tobias Billström samt EU-minister Cecilia Malmström besökt Nederländerna. Hittills under 2009 har miljöminister Andreas Carlgren besökt Nederländerna. Den svenska ambassaden ligger i Haag och bistår ofta svenska departement och myndigheter med jämförelser mellan svensk och nederländsk lagstiftning samt policy på olika områden. Därutöver är också kulturutbytet relativt omfattande. Ambassadör är Hans Magnusson (sedan 2005). Utöver ambassaden finns det även honorärkonsulat i Amsterdam, Rotterdam, Groningen samt på Aruba och de Nederländska Antillerna (Willemstad).
Exportrådet har ett kontor i Haag och den svenska handelskammaren finns i Amsterdam. VisitSweden (turistrådet) finns också representerade i Nederländerna.

Nederländerna idag

Nederländerna är en stor handelsnation. Landet är en av de tio största exportörerna i världen och den tredje största exportören av jordbruksprodukter. Med en mycket välutvecklad infrastruktur framförallt när det gäller telekommunikation och person- och godstransporter (Rotterdams hamn är den största i Europa och tredje största i världen, och Schiphol är en av Europas största flygplatser) betraktar sig Nederländerna som "a Gateway to Europe". Många internationella företag har etablerat sig i Nederländerna. Tjänstesektorn har blivit alltmer dominerande i nederländsk ekonomi. Till de viktigaste tjänsteindustrierna hör handel, transport, kommunikation, byggnadsindustrin samt bank- och försäkringsväsendet.

Traditionellt har nederländsk inrikespolitik kännetecknats av kompromisser och koalitioner. Historiskt har detta att göra med övertygelsen om att skilda religiösa och ideologiska uppfattningar ska respekteras och få möjlighet att påverka de beslut som fattas. Tre parter - kristdemokraterna (CDA), de liberalkonservativa (VVD) och socialdemokraterna (PvdA) - har i olika kombinationer ingått i regeringarna, som därför kunnat betecknas som antingen mitten-vänster eller mitten-höger. I princip finns det ingen spärr för ett parti att komma in i parlamentet eftersom den är så låg som 0,67 procent, vilket gör att det finns flera småpartier med ganska få platser (den politiskt dominerande direktvalda andra kammaren har 150 platser och den indirekt valda första kammaren 75 platser). Man strävar efter att undvika minoritetsregeringar.

Det senaste parlamentsvalet ägde rum i november 2006. Fram till det tidigarelagda parlamentsvalet i november (skulle ha ägt rum den 7 maj 2007) ledde Jan Peter Balkenende en minoritetsregering ("Balkenende III-regeringen" med partierna CDA och VVD), efter att den tidigare regeringen tvingades avgå sommaren 2006. Då drog sig D-66 (socialliberaler) ur regeringen till följd av den s.k. Rita Verdonk-Hirsi Ali-affären (avslöjande om att parlaments-ledamoten Hirsi Ali undanhållit uppgifter om sin somaliska bakgrund). Efter ett par månaders förhandlingar bildades en ny regering i februari 2007 på basis av en relativt detaljerad koalitionsöverenskommelse. Den nya regeringen leds av premiärminister Jan Peter Balkenende (CDA), som regerar tillsammans med socialdemokraterna PvdA och ChristenUnie.

Den nederländska utrikes- och säkerhetspolitiken präglas alltjämt av landets starka stöd för FN och samarbetet inom EU och Nato. Det transatlantiska samarbetet upplevs som angeläget. Nederländerna hävdar gärna sina speciellt goda relationer med USA. Efter attentaten i New York och Washington den 11 september 2001 lämnade regeringen i Haag omedelbart utfästelser om bistånd i kampen mot terrorism. Nederländerna ställde sig också bakom USA i Irakkriget.

Stödet till FN avser inte minst mänskliga rättigheter och världsorganisationens fredsfrämjande operationer. I likhet med Sverige har Nederländerna en MR-ambassadör i syfte att stärka MR-frågornas genomslagskraft i utrikespolitiken

Kort historisk bakgrund

Vid Westfaliska freden 1648 blev Nederländerna självständigt från Spanien. Under 1600-talet blev landet världens ledande handelsmakt och behärskade stora delar av den europeiska handeln men även den nya handeln med kolonier i framför allt Afrika och Asien. Nederländerna skaffade sig besittningar i Afrika, Sydostasien och Västindien. Enorma rikedomar samlades i städerna och kulturen blomstrade.

1806 utropade den franske kejsaren Napoleon sin bror Ludvig (Louis) till kung av Holland. När Ludvig fyra år senare tvingades abdikera inlemmades landet i det franska kejsardömet. Efter Napoleons fall utropades 1814 kungariket Nederländerna. I riket ingick även Belgien och Luxemburg. Efter ett uppror 1830 lyckades belgarna upprätta ett eget styre. Luxemburg fick sin självständighet 1890.

Nederländerna lyckades undvika att dras in i första världskriget, trots att grannlandet Belgien ockuperades. Under andra världskriget ockuperades dock landet av Tyskland och drottning Vilhelmina flydde tillsammans med regeringen till London. Nederländerna befriades av de allierade i maj 1945, efter fem års ockupation.

Under efterkrigstiden har Nederländerna utvecklats till en ekonomiskt framgångsrik välfärdsstat. Nederländerna tillhör de sex ursprungliga länder, som var med om att grunda EU.

Män fick allmän rösträtt 1917 och kvinnor 1919.