Tadzjikistan

UD:s reseinformation

Du hittar reseinformation om Tadzjikistan under Externa länkar.

Sveriges förbindelser med Tadzjikistan

Sveriges bilaterala engagemang i Tadzjikistan är begränsat. Främjandet av demokrati, öppenhet och jämställdhet är några av de viktigare frågorna som Sverige betonar i dialogen med Tadzjikistan.

Samarbetet med Tadzjikistan och Sveriges engagemang för landets utveckling återspeglas i hög grad i arbetet inom EU, och via stöd till och insatser inom multilaterala organisationer.

Sveriges ambassadör är baserad i Stockholm. Ett svenskt honorärkonsulat öppnades i Tadzjikistan år 2013.

Tadzjikistan i dag

Tadzjikistan är det fattigaste av de fem länderna i Centralasien och en betydande andel av landets invånare lever i fattigdom. Landet är geografiskt isolerat och har på grund av det inbördeskrig som rasade under 1990-talet förlorat många viktiga år av utveckling.

Tadzjikistan befinner sig fortfarande i en tidig fas av ekonomisk och politisk omvandling. Ekonomin domineras av aluminiumtillverkning och bomullsodling. De senaste åren har ekonomin upplevt en tillväxt, delvis på grund av goda skördar, men även genom en ökning av penningförsändelser från utlandet. Under 2012 utgjordes drygt 40 procent av landets BNP av sådana remittenser. Omkring en miljon tadzjiker arbetar utomlands, främst i Ryssland. 2013 blev Tadzjikistan medlem i Världshandelsorganisationen, WTO.

År 1994 valdes Emomalii Rahmon till president efter ett val som av opposition och utländska valobservatörer bedömts som odemokratiskt. Statens institutioner är svaga och presidentens makt har gradvis stärkts. Internationella organisationer har kritiserat Tadzjikistans bristande respekt för mänskliga rättigheter. Det tadzjikiska civilsamhället har dock utvecklats de senaste åren med fler registrerade föreningar, ett ökat politiskt inflytande (med starkare oppositionella partier) och ett friare medieklimat via sociala medier och Internet.

I presidentvalet den 6 november 2013 återvaldes Rahmon som president för ytterligare en sjuårsperiod.

Kort historisk bakgrund

Under 1800-talets andra hälft nådde den ryska expansionen i regionen det territorium som idag utgör Tadzjikistan. Detta blev inledningen till en rysk dominans över området som kom att bestå fram till Sovjetunionens upplösning. Den politiska enhet som idag utgör Tadzjikistan är en sovjetisk skapelse från mitten av 1900-talet. Tadzjikerna, som är ett persiskt folk, har sitt ursprung i dagens Tadzjikistan, Afghanistan och Uzbekistan.

Sovjetunionens sammanbrott medförde att regionala makthavare och klanledare inledde en maktkamp om den politiska makten i Tadzjikistan. Denna maktkamp var ursprunget till det inbördeskrig som bröt ut 1992 och varade i fem år. Kriget krävde tiotusentals människors liv och tvingade hundratusentals människor att lämna sina hem. Fredsavtalet som undertecknades 1997 var ämnat att garantera oppositionen politisk representation. Fredliga val har därefter hållits, men dessa har kritiserats från internationellt håll.

Under 2010 eskalerade regimens våld mot oppositionella och motståndsgrupper. Särskilt oroligt var det i Rasjt-dalen i mellersta Tadzjikistan, där flera våldsamma sammandrabbningar ägde rum.