Kopiering för privat bruk

Upphovsrätten innebär att den som har skapat ett verk (till exempel en film, musik, en bok eller ett konstverk) har ensamrätt att bestämma över användningen av verket. Det betyder att ingen får göra kopior av verket utan att ha fått tillstånd från upphovsmannen. Man får inte heller göra verket tillgängligt för allmänheten, till exempel genom att lägga ut verket på internet, utan tillstånd från upphovsmannen.

Ensamrätten innebär bland annat att det är upphovsmannen som har rätt att ta betalt för användningen, men ensamrätten gäller inte fullt ut. Det finns ett antal undantag som till exempel innebär att man får kopiera verket fritt, det vill säga utan att be om tillstånd. Undantaget som gäller kopiering för privat bruk är ett av de viktigaste.

Bestämmelsen om kopiering för privat bruk innebär att man som huvudregel får framställa ett eller några få exemplar av ett verk till sig själv, sin familj eller sina vänner. Detta gäller dock inte alltid. Till exempel får man inte kopiera datorprogram (särskilda regler om säkerhetskopior finns dock). Man får inte heller kopiera hela böcker annat än i undantagsfall.

Kopiering av böcker

Den omfattande kopieringen av bland annat studentlitteratur där ofta hela böcker kopieras är ett problem för upphovsmän. Det finns bland annat uppgifter om att kopieringen av böcker medför problem att få ut nya upplagor av läromedel.

Det är inte längre tillåtet att kopiera hela eller större delar av böcker, men man får fortfarande lov att kopiera mindre delar av en bok för privat bruk, eller en bok av begränsat omfång. Detta gäller även för studentlitteratur. Det innebär att exempelvis professionella kopieringsaffärer inte får medverka till kopiering av hela böcker utan att författaren får någon betalning för det.