Folkbildning

Ansvaret för fördelning av statsbidrag har Folkbildningsrådet (FBR) enligt en förordning (1991:977). Folkbildningsrådet är en ideell förening med tre medlemmar: Folkbildningsförbundet, Sveriges Kommuner och Landsting och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).

I dag får 150-tal folkhögskolor och elva studieförbund del av statsbidraget. Idrottens studieförbund, SISU Idrottsutbildarna får statsbidrag via Kammarkollegiet att fördela till sina lokala och regionala studieförbund. Regeringen utfärdar riktlinjer för vad bidraget ska användas till. I riktlinjerna anges bland annat syftet med statsbidraget (till exempel att bidra till att stärka demokratin och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen) liksom gällande återrapporteringskrav. I övrigt styr inte staten verksamheten.

Folkhögskolornas kurser och studieförbundens studiecirklar liksom folkbildningens kulturverksamhet riktar sig till alla och omfattar vitt skilda ämnesområden. Cirka 20 procent av deltagarna går på konstnärliga/estetiska kurser. Det arrangeras 290 000 studiecirklar varje år med närmare 2 miljoner deltagare. Av de studiecirklar som anordnas har mer än 60 procent inriktning på konst, musik och media och cirka 15 procent på humaniora.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska utvärdera det statliga stödet till folkbildningen (dir. 2011:93 I uppdraget ingår att utvärdera och analysera i vilken utsträckning de syften som har beslutats för statsbidraget har uppnåtts samt överväga om syftena är ändamålsenliga och vid behov föreslås förändrade syften. Utredaren ska även föreslå hur syften och verksamhetsområden för statsbidraget kan kopplas samman. I uppdraget ingår också att föreslå hur oberoende utvärderingar kan genomföras för att säkerställa en regelbunden återrapportering och att föreslå en ny modells för utvärderingar som beaktar behovet av djupgående studier.

Utredaren ska samråda med berörda myndigheter och organisationer samt särskilt samråda med Folkbildningsrådet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2012.

Folkhögskolor

Av de 152 folkhögskolorna drivs drygt 100 av ideella organisationer,, organisationer och stödföreningar, ca 40 av landsting och regioner och en av kommunal huvudman.

Till skillnad från andra skolformer är folkhögskolan inte bunden av centralt fastställda läroplaner. Genom att varje folkhögskola själv bestämmer över sin verksamhet och profil finns stort utrymme att utforma och anpassa studierna efter olika målgrupper.

Folkhögskolestudierna är ofta ämnesövergripande och bedrivs i projektform med utgångspunkt i deltagarnas behov, förkunskaper och erfarenheter. De studerande har möjlighet att tillsammans påverka studiernas inriktning och innehåll.

Under 2011 har 2 500 arbetslösa ungdomar mellan 16-25 år som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskola gått tremånaders utbildningar på 80-tal folkhögskolor. Syftet med utbildningarna är att underlätta för den enskilde att påbörja eller återgå till reguljär utbildning.

Studieförbund

De elva studieförbunden Arbetarnas Bildningsförbund (ABF), Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushds studieförbund, Medborgarskolan, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, (NBV), Sensus studieförbund, Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Kulturens Bildningsverksamhet och SISU Idrottsutbildarna har olika inriktning. Varje studieförbund har ett centralt förbundskansli och ett större eller mindre antal lokalavdelningar och/eller distrikt över hela landet. Studieförbunden ingår i en ideell organisation tillsammans med sina huvudmän.

Verksamheten utgår från deltagarnas erfarenheter, behov och förkunskaper.

Utöver studiecirklar bedriver studieförbunden även en betydande kulturverksamhet, bland annat i de över 250 kommuner som saknar statliga kulturinstitutioner.
Det är till respektive lokalavdelning och/eller distrikt man vänder sig för att få reda på vilket utbud som finns av studiecirklar med mera på orten.