Fortsatt oenigt om EU-skatt på finansiella transaktioner

Att det råder fortsatt delade meningar om förslaget om en skatt på finansiella transaktioner inom EU stod klart efter finansministrarnas möte den 13 mars. Samtidigt framkom det i diskussionen en öppning för att se på andra modeller för att beskatta finanssektorn. Ministrarna fattade även beslut om att ställa in utbetalningar på 495 miljoner euro från EU:s sammanhållningsfond till Ungern, eftersom landet inte kommit till rätta med sitt alltför stora budgetunderskott.

Diskussionen vid Ekofinmötet innebar inget framsteg för de medlemsländer som pläderar för införandet av en EU-skatt på finansiella transaktioner (FTT). Dock fanns det en del öppningar i diskussionen som kan leda förhandlingarna vidare.

- Både Frankrike och Tyskland slog an en avsevärt mer kompromissvillig ton när det gäller att hitta ett möjligt alternativ. Det får vi lyssna på och se om det finns en väg framåt, sade finansminister Anders Borg på en pressträff efter rådsmötet.

- Det mest rimliga alternativet från vår sida är en dansk modell med en aktivitetsskatt, sa han.

En sådan skatt är en form av arbetsgivaravgift på den finansiella sektorn.

Den svenska regeringen motsätter sig förslaget om en FTT i EU eftersom skatten riskerar att skada tillväxten och flytta den finansiella handeln utanför Europa. Regeringen motsätter sig också idén om nya egna medel - det vill säga pengar överförda till EU-budgeten för att finansiera EU:s utgifter - inklusive FTT som egna medel.

Indraget regionalstöd till Ungern

Efter en längre diskussion fattade finansministrarna beslut om att dra in regionalstödsutbetalningar till Ungern på 495 miljoner euro för 2013. Dock ska beslutet kunna upphävas vid Ekofinrådets möte i juni om Ungern innan dess lyckats vidta tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med sitt alltför stora budgetunderskott.

- Från svensk sida anser vi att ramverket ska upprätthållas strikt och att ett land som varit i förfarandet vid alltför stora underskott under långt tid naturligtvis snabbt bör vidta åtgärder. Å andra sidan är det också centralt att alla länder oavsett storlek, och oavsett om man är medlem i euroområdet eller inte, ska behandlas lika, sa Anders Borg.

Det var första gången ministerrådet tog beslut om att dra in sammanhållningsmedel för ett medlemsland som inte uppfyllt kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. Ungern har befunnit sig i EU:s procedur mot alltför höga underskott allt sedan EU-inträdet 2004.

Vid mötet antog rådet också slutsatser om kommissionens rapport om förvarningsmekanismen om makroekonomiska obalanser. Rådet välkomnar kommissionens första granskningar och ser fram emot fortsatt analys. Rapporten är en del av den förstärkta ekonomiska övervakningen i EU och identifierar medlemsländer som kommissionen anser kan ha drabbats av, eller riskerar att drabbas av, makroekonomiska obalanser.

I klippet nedanför möter finansminister Anders Borg media på väg in till rådsmötet i Bryssel.

---
För information om samtliga dagordningspunkter som diskuterades se uppföljning från rådets presstjänst i högermarginalen.