Debattartikel
Svenska Dagbladet 18 augusti 2010
Göran Hägglund, Socialminister

Nu gör vi vården säkrare

Det kommer att bli enklare och mer träffsäkert att utkräva ansvar i vården med den nya patientlagen. Detta markerar en nystart, skriver socialminister Göran Hägglund tillsammans med en rad företrädare för sjukvården.

Den 16 juni fattade riksdagen beslut om propositionen Patientsäkerhet och tillsyn, med bland annat en ny lag för patientsäkerhet. I och med det sätter det stora arbetet igång med att gå från ord till handling i det dagliga arbetet i hälso- och sjukvården. Den nya lagen är ett paradigmskifte för säkrare vård. Lagen ger alla som berörs av vården - patienter, brukare, anhöriga - helt nya möjligheter att påverka vårdens innehåll. Lagen slår fast att vården är skyldig att förebygga vårdskador och att involvera patienten i säkerhetsarbetet.

På regeringens initiativ har en nationell samling för patientsäkerhet bildats med flera olika aktörer. Det är ett initiativ för att gemensamt arbeta med frågorna och stärka patientsäkerhetsarbetet.

Med den nya patientsäkerhetslagen skapas förutsättningar för en säkrare vård. Lagen lägger grunden för en ny patientsäkerhetskultur där patienten blir mer delaktig i patientsäkerhetsarbetet. Den enskilde individens klagomål på vården ska återföras systematiskt till vården. Det ska också bli enklare för patienter att klaga på vården.

Att utkräva ansvar i vården blir enklare, rättvisare och mer träffsäkert. Vårdpersonalens har ett fortsatt individuellt ansvar. Hög säkerhet i vården bygger också på att det finns fungerande system som gör det lätt att arbeta säkert.

Lagen ska göra tydligt att det är vårdgivarens ansvar att utreda händelser, förebygga vårdskador och se till att personalens kompetens tillgodoser kravet på god vård. Vårdgivaren ska snarast informera en patient som drabbats av en vårdskada om vad som hänt och vilka åtgärder vårdgivaren tänker vidta för att liknande händelser inte ska inträffa igen.

När lagen träder i kraft markerar det en nystart för patientsäkerhetsarbetet. Därför har vi nu samlats på nationell nivå. Vi vill med olika ingångar och perspektiv bidra till att främja ökad patientsäkerhet.

Vi är alla parter i vården. Vi vill tillsammans och med utgångspunkt från den nya lagstiftningen ta ett strategiskt grepp om frågorna och arbeta för att med olika initiativ och verktyg åstadkomma en säkrare vård för patienten och brukaren inom all hälso- och sjukvård. Vi vill tillsammans bidra till att skapa en ny patientsäkerhetskultur som präglar hela hälso- och sjukvården.

Vi vet att det går att göra vården säkrare genom att både mäta och agera. Bland annat har landstingens och SKL:s nationella satsning på patientsäkerhet visat hur offentliggjorda mätningar kombinerade med kraftfulla åtgärder från landstingens sida ger snabba resultat. Under satsningens gång har antalet vårdrelaterade infektioner sjunkit i Sverige, vilket har minskat lidandet hos många patienter och frigjort resurser i vården.

I det fortsatta gemensamma patientsäkerhetsarbetet kommer en viktig del att vara att mäta det vi gör. Vi kommer att ta fram indikatorer på patientsäkerhet som vi kan följa och jämföra.

Ett problem som har identifierats är att patienternas kunskaper och erfarenheter inte tas till vara i det dagliga patientsäkerhetsarbetet. Patientmedverkan är något som vi anser ska genomsyra alla nya initiativ på området.

Att förändra arbetssätt, beteenden och attityder anses ofta vara det svåraste i arbetet med patientsäkerhet. Men det finns exempel på hur effektiva rutiner snabbt sprider sig både i och utanför vården. Ett tydligt sådant är från hösten 2009 när smittspridningen av den nya influensan tog fart i Sverige. Snart nog sålde varenda kiosk små flaskor med handsprit. På arbetsplatser ställdes handsprit fram på toaletterna och många dagis började sprita händerna på barnen för att hindra smittspridning.

Patientsäkerheten tog sig på detta sätt rakt in i folks diskussioner och vardag. Attityderna till säkerheten i vården förändrades och visade hur viktigt det är att agera innan någonting har hänt.

Hälso- och sjukvården ska vara öppen med resultat och öppen inför att redovisa fel och brister. Det kräver också att det finns ett system där öppenhet bidrar till lärande och förbättringar. För den enskilde patienten är det viktigt att veta att sjukvården är säker och när fel begås, vilket kommer att ske, att de förklaras, ursäktas, redovisas öppet och åtgärdas.

GÖRAN HÄGGLUND
socialminister

LARS-ERIK HOLM
generaldirektör, Socialstyrelsen

ANDERS KNAPE
ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting

BRITT NORDLANDER
sekreterare i Svenska Läkaresällskapet

ANNE-SOPHIE SJÖBERG
ordförande, Vårdföretagarna

ANNA-KARIN EKLUND
ordförande, Vårdförbundet

STAFFAN BLOM
chef för Patientnämnden, Stockholms läns landsting

EVA NILSSON BÅGENHOLM
ordförande, Sveriges läkarförbund

GUNILLA KLINGBERG
ordförande, Sveriges Tandläkarförbund

ANIA WILLMAN
ordförande, Svensk sjuksköterskeförening

LARS ANDÅKER
vd Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, LÖF