Arkiv: Mandatperioden 6 oktober 2006–4 oktober 2010

Försvarsberedningens rapport "Säkerhet i samverkan"

I rapporten "Säkerhet i samverkan" (Ds 2007:46) som i dag överlämnades till försvarsminister Sten Tolgfors, redovisar Försvarsberedningen sin omvärldsanalys.

Sammanfattning av rapporten

Globaliseringens gränsöverskridande samarbete och integration främjar positiv utveckling i stora delar av världen. Multilateralt samarbete är avgörande för hanteringen av de stora globala utmaningarna och hoten. Sverige är en integrerad del av Europa och ett av världens mest globaliserade länder. EU och FN är centrala plattformar för svenskt internationellt agerande. Sveriges samarbete med Nato är ett uttryck för vår delaktighet i den transatlantiska säkerhetspolitiska gemenskapen.

Miljöpåverkan och klimatförändringar utgör de allvarligaste globala hoten mot människors säkerhet. Omställningen till en mer hållbar utveckling kan inte vänta. Användningen av fossila bränslen måste minska dramatiskt genom energibesparing, ökad energieffektivitet och förnybara energiformer.

Energi har en koppling till säkerhet på flera sätt; genom moderna energiberoende samhällens sårbarhet, kontrollen över energitillgångarna och dess distribution samt genom konkurrens om energitillgångar.

Det fortsatta hotet från massförstörelsevapen står allt högre på den internationella säkerhetspolitiska dagordningen. Att motverka spridning av massförstörelsevapen är centralt, liksom ambitionen att reducera antalet kärnvapen i världen. Instabila politiska förhållanden kan leda till ökade möjligheter för terrorister att komma över massförstörelsevapen, vilket ytterligare understryker hotet från dessa vapen.

Det totala antalet större konflikter i världen har minskat stadigt under de senaste tjugo åren och dagens väpnade konflikter är huvudsakligen inomstatliga. Morgondagens mellanstatliga konflikter kommer sannolikt att skilja sig från gårdagens och kan exempelvis komma att omfatta IT-krigföring, elektromagnetiska vapen och i värsta fall kärnvapen.

USA är sammantaget den enda supermakten men utvecklingen i framför allt Kina, Indien och Europa påverkar den globala maktbalansen. Under överskådlig tid finns dock inte någon stat som kan utmana USA militärt.

Rysslands inrikespolitiska utveckling med auktoritära drag är oroande. Det ryska politiska ledarskapet lägger stor vikt vid stabilitet snarare än demokratisk utveckling och respekt för mänskliga rättigheter. Rysslands agerande gentemot de länder som tidigare ingick i Sovjetunionen kommer att vara ett lackmustest för den väg Ryssland väljer framöver. Solidariteten mellan EU-staterna är viktig i detta sammanhang. Sverige måste fortsätta följa utvecklingen och, inte minst genom EU, ställa gemensamma krav på och engagera Ryssland.

Norden och Östersjöregionen präglas av stabilitet, dialog och samarbete på en aldrig tidigare skådad nivå. Trots detta finns det en rad utmaningar som kräver uppmärksamhet och behöver hanteras genom utvecklat bilateralt och multilateralt samarbete. Sverige, som största strandstat i Östersjön, har både en möjlighet och ett ansvar att påverka utvecklingen. För att minska de baltiska ländernas sårbarhet i energihänseende bör Estland, Lettland, Litauen erbjudas integration i den gemensamma nordiska elmarknaden.


Planerna på att bygga gasledningen Nord Stream i Östersjön är en fråga med flera dimensioner. I den fortsatta processen för projektet bör Sverige verka för bland annat strikta miljökrav och att övervakning och skydd av sjötransporter och eventuella gasledningar kan ske i samarbete mellan Östersjöstaterna. Gasledningen måste vara underkastad den europeiska energistadgan (European Energy Charter) i dess relevanta delar.

Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba en annan EU-medlemsstat eller ett annat nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.

Vid en större kris kan akut resursbrist uppstå. Den största utmaningen för krisberedskap och krishantering är dock oftare att inom kort tid samordna befintliga resurser. Det ställer stora krav på en snabb och korrekt analys, vilket är svårt i de kaotiska förhållanden som ofta råder vid en stor kris då många saker behöver kunna ske inom minuter snarare än timmar. En ny samlad krisberedskapsmyndighet och en nationell krishanteringsfunktion i Regeringskansliet kommer att skapas som ett resultat av senaste tidens utredningar och överväganden. Försvarsberedningen anser att den nya myndigheten måste få ett sektorsövergripande ansvar för att effektivt kunna samordna befintliga resurser. Den funktion som avses inrättas bör ledas av principen att ansvaret för operativ krishantering på nationell nivå i ett akut läge ska ligga hos professionella tjänstemän som kan arbeta enligt ett joursystem.

Ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt riktat mot Sverige är fortsatt osannolikt under överskådlig tid. Kriser eller incidenter, som inbegriper militära maktmedel, kan dock uppstå även i vår region. Försvarsberedningens omvärldsanalys understryker behovet av att fortsätta utvecklingen mot ett modernt, flexibelt och interoperabelt insatsförsvar. Insatsförsvaret ska ha förmåga att kunna användas globalt, i Europa och vårt närområde samt, när så behövs, på vårt eget territorium. Tillgänglighet, flexibilitet och strategisk rörlighet ger ökad handlingsfrihet och ska vara styrande för försvarets utveckling. Ett militärt försvar som verkar i samarbete med andra utanför Sverige är ett försvar av våra centrala värden och intressen och ökar vår säkerhet. Militära förmågor som endast är utformade för insatser på det egna territoriet får svårt att användas för insatser utanför detta. Sverige fortsätter därmed transformeringen från ett hotbildsstyrt försvar till ett viljestyrt insatsförsvar med möjlighet till prioriterade och efterfrågade insatser.


Kontakt

Jan Hyllander
Huvudsekreterare
08-405 26 34

Jörgen Cederberg
Sekreterare
08-405 28 55

Maria Oredsson
Sekreterare
08-405 25 60