Turkmenistan

UD:s reseinformation

Du hittar reseinformation om Turkmenistan under Externa länkar.

Sveriges förbindelser med Turkmenistan

Sverige har begränsade bilaterala kontakter med Turkmenistan, som länge självmant isolerat sig från omvärlden. Demokrati, öppenhet, yttrande- och organisationsfrihet, respekt för den individuella friheten är några av de viktigare frågorna i dialogen med Turkmenistan.

Samarbetet med Turkmenistan och Sveriges engagemang för landets utveckling återspeglas i hög grad i arbetet inom EU, och via stöd till och insatser inom multilaterala organisationer.

Sveriges ambassadör i Turkmenistan är baserad i Stockholm.

Turkmenistan i dag

Turkmenistan utvecklades under tidigare presidenten Saparmurat Nijazov till en enpartistat där presidentens makt var mycket stark. Fortfarande saknar såväl parlament som regering reellt inflytande och den politiska oppositionen är i stort obefintlig. Turkmenistan kritiseras regelbundet av internationella människorättsorganisationer för bristande respekt för de mänskliga rättigheterna.

Turkmenistan är världens fjärde största producent av naturgas och har även oljefyndigheter som tros vara betydande. Ett antal länder och utländska företag deltar i arbetet med att bygga upp Turkmenistans energisektor, som antas kunna bli mycket lönsam i framtiden.

Utrikespolitiskt har Turkmenistan undvikit regionala samarbetsorganisationer och man har istället föredragit att aktivt utveckla sina relationer med exempelvis EU, FN, Iran, Ryssland och USA. Turkmenistan har på senare tid visat ett ökat intresse för medlemskap i Världshandelsorganisationen (WTO).

Kort historisk bakgrund

Som politisk enhet är Turkmenistan en skapelse från Sovjettiden. Den ryska expansionen i regionen nådde det territorium som idag utgör Turkmenistan under 1800-talets andra hälft. Detta blev inledningen till en rysk dominans över området som kom att bestå fram till Sovjetunionens upplösning och Turkmenistans självständighet 1991.

De reformer, både ekonomiska och politiska, som Sovjetunionens president Michail Gorbatjov införde i slutet av 1980-talet hade begränsad påverkan på Turkmenistan. Delrepublikens ledare Saparmurat Nijazov använde Sovjetunionens försvagade makt för att stärka sin egen position och valdes 1990 till president. Nio år senare blev Nijazov "president på livstid" och en stark personkult kom att utvecklas kring honom.

Efter Nijazovs död 2006 valdes hälso- och vice premiärminister Kurbanguli Berdimuchammedov till ny president i ett val som fick internationell kritik. Den nya presidenten lovade att följa den politiska väg som Nijazov utstakat, men har påbörjat en nedmontering av föregångarens personkult. Vissa reformer har genomförts, bland annat för att återställa utbildningsväsendet som förfallit sedan självständigheten. En ny konstitution infördes 2008 med föreskrivna förändringar i en mer demokratisk riktning, dock utan att innebära några mer reella reformer av det autokratiska styret. Trots detta förändrade tonläge råder det en brist på pluralism i partiväsendet.

Parlamentsval har genomförts under 2013 och nästa presidentval planeras till år 2017.